Läste igår på tusentips.se om vikten av att ge medarbetare som bidrar med idéer ett bemötande om du vill odla en kreativ och innovativ kultur i din organisation. Särskilt nöjd var jag med att se följande formulering: Oavsett vad som händer med en idé så måste medarbetaren få veta om det. Det kan räcka med att en användare en enda gång märker att ingenting händer för att hon ska sluta bidra med sin kreativitet för gott.

Detta har varit min käpphäst i alla de år jag har jobbat med ledare och organisationer och det kommer främst ifrån mitt arbete med att locka fram motivation och drivkraft hos människor. Grunden för absolut all motivation är upplevelsen av meningsfullhet. När en människa fråntas all känsla av meningsfullhet så går hon ofrånkomligt in i en depression. Kraften som driver henne framåt avstannar och varje rörelse blir en mekanisk nödvändighet. När vi pratar om meningsfullhet så blir det inte sällan en existentiell diskussion där meningen med livet och mänsklighetens funktion ställs på sin spets. Det behöver inte vara så, menar jag. Meningsfullhet kan finnas i den lilla (eller stora) insikten om att det jag gör har betydelse för någon annan än jag själv och den insikten kan komma från ett enkelt och uppriktigt tack!

Dan Ariely (forskare vid MIT i Beteendeekonomi) har ofta fått hjälpa mig att beskriva detta genom sin forskning om människans drivkrafter. I en studie lät han två grupper bygga legogubbar mot betalning. Den ena gruppens legogubbar lades undan när de var färdigbyggda medan den andra gruppens legogubbar plockades isär inför deras ögon när de byggts klart.

Dan Ariely, Man's search for meaning: The case of Legos

Dan Ariely, Man’s search for meaning: The case of Legos

Båda grupper fick lika mycket betalt per legogubbe som de satte ihop men den grupp där legogubbarna plockades isär inför dem valde att avbryta experimentet mycket tidigare än den grupp där gubbarna stoppades ner i en låda. (TED: Dan Ariely What makes us feel good about our work?) Det pekar på att det där med pengar som incitament inte har lika stor betydelse för motivationen som vi vill tro.

Ännu tydligare blir det när Ariely et al. låter försökspersonerna lösa uppgifter på ett papper mot betalning och en av tre grupper får sina papper strimlade genom en dokumentförstörare UTAN att någon har tittat på deras lösning. Här kan det ju tänkas att försökspersonerna utan någon ansträngning (ingen tittar ju ändå på resultatet av deras arbete) skulle kunna tjäna en hacka. Men försökspersonerna i denna grupp avbröt experimentet relativt snabbt. Intressant är dock vad som hände i de andra två grupperna. De där dokumentet sparades. I en grupp tittade försöksledaren på lösningen och nickade utan att säga något. Lade det sedan med baksidan uppåt i en hög. I den andra lade försöksledaren papperet med baksidan uppåt i en hög UTAN att titta på lösningen. Deltagarna i gruppen där försöksledaren tittade på papperet jobbade på medan deltagarna i den andra gruppen, där försöksledaren inte tittade på papperet, valde att avbryta experimentet i stort sett lika snabbt som deltagarna som fick sina lösningar strimlade genom en dokumentförstörare. Att inte ge deltagarna någon som helst återkoppling fick i stort sett samma konsekvens som att ogranskat förstöra deras arbete.

Vad säger det oss om de organisatoriska system som vi har byggt upp? Hur stor hänsyn tar vi till de krafter som styr individens prestationer? Och hur väl bemöter vi våra medarbetares och kollegors ansträngningar?

Att tänka till kring dessa frågor gäller såväl om vi vill bygga en innovativ organisation där medarbetare på alla nivåer tar kreativa initiativ eller om vi vill ha en verksamhet där alla bidrar och presterar efter sin bästa förmåga för att uppnå gemensamma mål.

The good news, som Ariely uttrycker det, är att det inte behövs så stora insatser för att ge återkoppling men den återkoppling som ges måste däremot vara både tydlig och konsekvent. Det vill säga att när de grundläggande behoven för överlevnad har mötts är pengar inte längre den mest värdefulla valutan när det gäller att skapa meningsfullhet. Men kraften i ett enkelt och uppriktigt tack däremot kan göra oändlig skillnad.

Anna Frost

FacebookTwitterGoogle+TumblrLinkedInPinterestEvernoteEmailShare
Share The Story

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

arton − tio =